Var intressant program på fjärrsynsapparaten förra veckan. Handlade om Alfahannar och testosteronhalten i största allmänhet. Ett inslag i programmet handlade om att det just är de hannar med hög testosteronhalt som blir aggressiva och ledare för flockdjur. Som exempel visades bland annat chimpanser där flockens alfahanne sprang omkring och vrålade. Efter att helt tydligt satt någon "mindre värd på plats" njöt alfahannen klart av sitt "jobb".
Följande morgon på väg till jobbet sitter det en medlem av torgens A-lags hjältar vid Topeliusstatyn på en bänk. Plötsligt ger mannen ifrån sig ett mäktigt vrål varefter han synligt förnöjt lutar sig tillbaka på bänken. Slog mig omedelbart att här har vi platsens alfahanne då. Hade faktiskt tid att stå och observera situationen en stund och ja, en stund senare upprepade vår hanne sitt vrål och lutade sig igen tillbaka. Resultatet av hans beteende var solklart, folk började undvika gå genom den lilla parken och gick runt den i stället. Alfahannen hade uppnått sitt! Reviret var hans, ingen vågar utmana den mäktiga. Några timmar senare hörde jag hans vrål ett par kvarter längre bort, han ville tydligen utvidga sitt revir. Undrar hur det gick?
Följande morgon på väg till jobbet sitter det en medlem av torgens A-lags hjältar vid Topeliusstatyn på en bänk. Plötsligt ger mannen ifrån sig ett mäktigt vrål varefter han synligt förnöjt lutar sig tillbaka på bänken. Slog mig omedelbart att här har vi platsens alfahanne då. Hade faktiskt tid att stå och observera situationen en stund och ja, en stund senare upprepade vår hanne sitt vrål och lutade sig igen tillbaka. Resultatet av hans beteende var solklart, folk började undvika gå genom den lilla parken och gick runt den i stället. Alfahannen hade uppnått sitt! Reviret var hans, ingen vågar utmana den mäktiga. Några timmar senare hörde jag hans vrål ett par kvarter längre bort, han ville tydligen utvidga sitt revir. Undrar hur det gick?
Kommentarer